Ursprungligen skriven för den omarbetade
utgåvan av Objektivistisk skriftserie nr 1 1996, men har
uppdaterats och utökats. (Senast uppdaterad januari 2006.)
For the New Intellectual
(1961). Innehåller utdrag av filosofiskt innehåll ur Ayn Rands
romaner, samt en titelessä som griper över hela filosofins historia
och som förklarar varför kapitalismen i modern tid svikits av
de intellektuella.
The Virtue of Selfishness (1964). En serie essäer
om den rationella egennyttans etik. Den visar varför en rationell
moralkodex är en nödvändighet för att leva
ett rationellt liv, inte en överflödig lyx; den visar också
varför en rationell etik måste vara kompromisslös och
"svart-vit"; den förklarar varför det inte råder några
intressekonflikter mellan människor, så länge de följer
förnuftet; och mycket mer.
Capitalism: The Unknown Ideal (1966). En serie
essäer om kapitalismens moraliska grund (en grund som kapitalismen
aldrig tidigare haft, men utan vilken den inte kan överleva).
The Romantic Manifesto (1969). Ger Ayn Rands syn
på konst och litteratur, inklusive hennes identifikation av romantiken
som den mest rationella litterära skolan – därför att romantiken
betraktar människan som en varelse som formar sitt eget liv, inte
som en hjälplös lekboll för ödet, makterna eller sin
sociala miljö – samt hennes identifikation av sig själv som
"romantisk realist".
The New Left: The Anti-Industrial Revolution (1971).
I denna bok talar Ayn Rand ut om sådana saker som 60-talets studentrevolt,
"hippiekulturen" och miljörörelsen. Den innehåller också
en svidande vidräkning med det amerikanska skolsystemet, samt en
analys av den mänskliga avundens natur, "hat mot det goda för
att det är det goda".
Introduction to Objectivist Epistemology (1979).
Ger grunderna för den objektivistiska kunskapsteorin, framför
allt Ayn Rands begreppsteori, hennes lösning på filosofins
grundproblem, det s.k. "universalieproblemet". (En utvidgad upplaga från
1990 innehåller också transkriberingar från privata
seminarier som Ayn Rand höll om sin begreppsteori.) Detta är
den mest teoretiska av Ayn Rands böcker, och kanske den på
sikt betydelsefullaste.
Philosophy: Who Needs It (1982). Detta var den
sista antologi Ayn Rand själv planerade, och den kom ut strax efter
hennes död. Den innehåller några av hennes mest grundläggande
filosofiska essäer, och dessutom förödande analyser av
tänkare som Rawls, Skinner och Kant.
Flera böcker av Ayn Rand har utgivits postumt:
The Early Ayn Rand (1984; red. Leonard Peikoff).
Innehåller tidigare opublicerat skönlitterärt material
från 30-talet. Här kan man följa Ayn Rands utveckling
från de första stapplande försöken att uttrycka sig
litterärt på ett nytt språk fram till den stilistiska
fulländningen i hennes första fullmogna verk.
The Voice of Reason (1988;
red. Leonard Peikoff). En samling essäer
i skilda ämnen som tidigare inte publicerats i bokform.
The Ayn Rand Column (1991; ny utökad uppl.
1998; red. Peter Schwartz). Innehåller samtliga de artiklar Ayn
Rand skrev som kolumnist för Los Angeles Times åren
1962B63, samt ytterligare några svårfunna artiklar av henne
(bl.a. en artikel om varför hon samlade frimärken).
Letters of Ayn Rand (1995; red. Michael Berliner).
Ett fylligt och allsidigt urval ur Ayn Rands korrespondens. Innehåller
brev till vänner och bekanta, till beundrare, en hel del korrespondens
med förläggare och litterära agenter, långa filosofiska
diskussioner med akademiska filosofer, m.m.
Ayn Rand's Marginalia (1996; red. Robert Mayhew).
En sammanställning av Ayn Rands marginalanteckningar i böcker
hon läste (bl.a. John Herman Randalls Aristotle, Ludwig von
Mises' Human Action, Friedrich von Hayeks The Road to Serfdom
och Barry Goldwaters The Conscience of a Conservative).
Journals of Ayn Rand (1998; red. David Harriman).
Ett allsidigt urval ur Ayn Rands anteckningsböcker, från åren
i Hollywood fram till hennes död. Av särskilt intresse är
förarbetena till hennes två stora romaner, hennes oavslutade
uppsats om "Individualismens moraliska grund", och det scenario hon skrev
för en film (som tyvärr aldrig kom till stånd) om utvecklingen
av atombomben.
The Art of Fiction (2000; red. Tore Boeckman)
och The Art of Non-Fiction (2001;
red. Robert Mayhew) grundar sig båda
på föreläsningar som Ayn Rand höll i sitt hem. Av
stort värde för den som själv skriver eller planerar en
karriär som författare eller skriftställare.
Ayn Rand Answers (2005;
red. Robert Mayhew) är en sammanställning
av frågesvar som Ayn Rand gav i samband med offentliga föreläsningar.
Russians Writings on Hollywood (1999;
red. Michael Berliner) innehåller
ett par uppsatser som Ayn Rand skrev medan hon fortfarande bodde i Ryssland
och som översatts till engelska. Denna bok har (till skillnad från
alla övriga böcker jag nämnt här) mest kuriosavärde.
Den definitiva sammanfattningen av Ayn Rands hela filosofi,
från metafysik till estetik, återfinns i Leonard Peikoffs
Objectivism: The Philosophy of Ayn Rand (1992). Det finns också
en uppslagsbok över Ayn Rands idéer: The Ayn Rand Lexicon:
Objectivism from A to Z (1986; red. Harry Binswanger).
En bok som inte är skriven av Ayn Rand men som varmt
rekommenderades av henne är Leonard Peikoffs The Ominous Parallels:
The End of Freedom in America (1982). Denna bok behandlar de olycksbådande
parallellerna mellan utvecklingen i Weimarrepublikens Tyskland (nazismens
framväxt) och de senaste decenniernas utveckling i USA; den är
ett åskådningsexempel på den objektivistiska principen
att historiens gång styrs av filosofiska idéer.
En bok jag gärna skulle rekommendera, om det
inte vore för att den idag är närmast omöjlig att
få tag i, är Who is Ayn Rand? (1962) av Nathaniel och
Barbara Branden. (Ayn Rand bröt med makarna Branden 1968, vilket
förklarar att den aldrig återutgivits. Men den är "gillad
och stadfäst" av Ayn Rand själv, och hon upprepade uttryckligen
detta i samband med brytningen. – Åtminstone en av uppsatserna i
boken, "The Moral Revolution in Atlas Shrugged", finns numera tillgänglig
på nätet, på Nathaniel Brandens hemsida.)
Andra böcker om Ayn Rands filosofi jag kan rekommendera:
On Ayn Rand (2000) av Alan Gotthelf
(huvudsakligen om hennes metafysik och kunskapsteori)
Viable Values (2000) av Tara Smith (om hennes
etik)
Loving Life (2002) av Craig Biddle (också
om hennes etik; medan Smiths bok riktar in sig på en "akademisk"
publik är Biddles bok avsedd för den "breda allmänheten")
En bok som tar sin utgångspunkt i Ayn Rands filosofi
är The Biological Basis of Teleological Concepts (1990) av
Harry Binswanger. Binswanger har också skrivit ett par uppsatser
som finns i särtryck: "Life-Based Teleology and the Foundations of
Ethics" och "Volition as Cognitive Self-Regulation"; särskilt den
sistnämnda – som behandlar objektivismens syn på den fria viljan
– är väl värd att läsa.
En annan bok jag kan rekommendera är David Kelleys The Evidence
of the Senses (1986), som behandlar frågan om "sinnenas
vittnesbörd" med utgångspunkt från Ayn Rands filosofi.
(Denna rekommendation utsträcker sig inte till Kelleys senare
aktiviteter.)
Somliga har försökt "rekonstruera" Ayn Rands
filosofi för att få den att passa in i någon sorts akademisk
"huvudfåra". Jag ger lika mycket för dessa rekonstruktioner
som jag ger för rekonstruktionerna av Stoddardtemplet och Cortlandprojektet
i Urkällan.
En bok av en Randlärjunge som jag absolut måste
rekommendera är George Reismans Capitalism: A Treatise on Economics
(1996). Som jag upprepade gånger sagt är denna bok det bästa
som hänt nationalekonomin sedan 1776. (Men den som är nybörjare
i ekonomi bör börja med samme författares The Government
Against the Economy från 1979.)
Någon heltäckande "officiell" biografi
om Ayn Rand har ännu inte publicerats. I väntan på en
sådan kan jag rekommendera följande böcker:
Facets of Ayn Rand (2001) av Charles och Mary
Ann Sures (grundad på långvarig bekantskap; bl.a. var Mary
Ann Sures Ayn Rands sekreterare under de år hon skrev Atlas Shrugged
och renskrev manuskriptet på maskin).
The Passion of Ayn Rand's Critics (2005) av James S. Valliant
(behandlar brytningen mellan Ayn Rand och Nathaniel Branden och innehåller
fascinerande material ur Ayn Rands egen dagbok från den tiden).
Ayn Rand and Song of Russia (2005) av Robert Mayhew (behandlar
Ayn Rands vittnesmål inför "The House Un-American Committee"
om kommunistisk infiltration i Hollywood).
Essays on Ayn Rand's We the Living (2004).
Essays on Ayn Rand's Anthem (2005). (Båda red. Robert
Mayhew)
Jag kan också rekommendera Leonard Peikoffs uppsats
"My Thirty Years With Ayn Rand", som ingår i The Voice of Reason.
Några intressanta inblickar ges även i förordet till George
Reismans Capitalism: A Treatise of Economics. Och den tidigare
nämnda Who is Ayn Rand? innehåller också en utförlig
biografisk skiss.
Både Nathaniel och Barbara Branden har skrivit
sina personliga redogörelser om sin vänskap och senare brytning
med Ayn Rand. Till stor sorg för alla objektivismens belackare tänker
jag inte förbjuda någon att läsa dessa böcker; men
jag rekommenderar dem heller inte.
